Sophia Morrison

Cha row monney fys ain mychione Sophia Mylvoirrey – Sophia Morrison – tra ghow mee toshiaght ronsaghey as screeu traaght mychione A Vocabulary of the Anglo-Manx Dialect son Ollooscoill Lerphoyll ny smoo ny feed blein er dy henney. Ec y traa shen va sym aym er Baarle Vanninagh, chengaghyn as jarroo-enney ashoonagh as ren mee geddyn kied veih’n Thie Tashtee jeeaghyn er ooilley ny screeunyn as pabyryn faagit eck – cha row ad currit ayns ayndagh (oardagh?) as cha dod agh studeyryn-ollooagh ny ronseyderyn jeeaghyn orroo. Ayns ny pabyryn shen ren mee feddyn magh mychione ben faitchagh as kenjal, ben va graihagh er chengaghyn, as er y Ghaelg as cultoor Vannin er lheh. Hooar mee magh cre cho scanshoil va chengey ny mayrey er-e-son as mychione ny eieyn eck – ny ashlishyn oddagh oo gra – son y traa ry heet. Shen y chied red – va Sophia smooinaghtyn er as gobbraghey son y traa ry heet.

Tra ghow mee toshiaght jeeaghyn er ny pabyryn eck, cha row agh Sandra Caley as Carol Horton anaasit er Sophia – va Sandra gobbraghey ayns y Lioarlann ayns y Thie Tashtee as Carol ayns Lioarlan Ward ayns Purt ny hInshey. Son y chooid smoo, v’an ennym ‘Sophia Mylvoirrey’ faagit as treigit er lioar ny ghaa, ayns cabdil jeh Island Heritage – v’ee jarroodit…bunnys dy bollagh. Agh nish ta shen er caghlaa. Mleeaney ta’n Co-haglym Celtiagh er croo aundyr ayns cooinaghtyn jeh Sophia, as daa vlein er dy henney, ren Roy Kennaugh as sleih elley reaghey cuirraghyn kiaullee, loayrtyssyn as y lheid, as va taishbynys ec y Thie Tashtee neesht.

Cha nel mee son loayrt monney mychione y vea-skeeal ec Sophia – dateyn, buill as reddyn elley – er y fa dy vel shin er chlashtyn dy liooar mychione stoo myr shen harrish ny bleeantyn.

Va nuy paitchyn ec Charles Morrison as Louisa Crellin, as va Sophia y trass jeu, ruggit ayns Purt ny hInshey ‘sy vlein hoght keead jeig, nuy-jeig as daeed (1859). Va Louisa mooinjer da Edmund Goodwin, as ren eshyn gynsaghey kiaull da Sophia. Va Charles ny varchan as ghroseyr as va lhuingys echey – va’n lught thie ammyssit ayns Purt ny hInshey gyn ourys

Agh myr dooyrt mee, cha nel mee geearree jummal traa loayrt mychione ooilley yn stoo shen – share lhiam loayrt mychione reddyn va scanshoil jee, ny reddyn ren cur bree da’n annym eck.

Fodmayd goaill toshiaght lesh CHENGAGHYN AS Y GHAELG HENE

Ta fys ain dy ren Sophia gynsaghey chengagyn tra v’ee aeg as haink ee dy ve flaaoil dy liooar ‘sy Ghaelg as ayns Frangish, as va bit beg dy Spaainish, Idaalish, Yernish as Gaelg ny hAlbey eck.

Dynsee ee yn Ghaelg eck veih’n Vible, agh ec y traa shen va foast loayrtee dooghyssagh ayn, as ren Sophia, William Cashen as sleih elley cur er bun brastyllyn ayns Purt ny hInshey. Ass ny brastyllyn shen haink Lessoonyn ayns Chengey ny Mayrey Ellan Vannin screeuit liorish Edmund Goodwin. Cha row Goodwin geearree screeu yn lioar shen – ren Sophia greinnaghey as coyrlaghey eh dy chloue ee.

T’eh jeeaghyn nagh row Sophia slane shickyr mychione screeu ‘sy Ghaelg ny keayrtyn – v’ee cliaghtit rish briaght jeh caarjyn gollrish Goodwin as v’eh dy kinjagh kiarailagh loayrt rish ny loayrtee dooghyssagh hene tra v’eh neu-shickyr.

Obbyr son YCG

Va Sophia ec y chied chaglym jeh Yn Cheshaght Ghailckagh as lurg blein ny ghaa haink ee dy ve ny Scrudeyr. Trooid ny screeunyn screeuit eck son yn cheshaght fodmayd cosney ‘raad stiagh’ gys ny traaghyn shen, gys ny skeimyn, yn speeideilys as ny boiraghyn oc.

Va’n Cheshaght currit er bun ass graih er y chengey hene, agh va ny deanyn ec yn Cheshaght kianglit lesh ny smoo na shen – va paart jeu mychione scansh jeh ‘smooinaghtyn Manninagh’ – shen y ghra ‘Manx sentiment’. Ec y traa shen va sleih boirit mychione earrooyn ny loayrtee, mychione y chultoor ain skellal roish gyn ourys. Agh va ram feyshtyn mychione ‘yn ashoon’, mychione ny kianglaghyn eddyr Mannin as cheeraghyn elley neesht. Myr shen va obbyr dy liooar ry yannoo, jannoo shickyr y chengey as y cultoor son y traa ry heet. Nish as reesht ren Sophia screeu mychione yn scansh jeh gynsaghey da paitchyn as sleih aegey – trooid yn vardys ec T E Brown, Cushag as sleih elley.

Ren Sophia cloie y fiddyl as ren ish gynsaghey sheiltynys y chiaull – v’ee abyl dy screeu sheese arraneyn veih’n veeal-arrish, as dy ynsaghey arraneyn da paitchyn er-lheh. Ren Yn Cheshaght Ghailckagh cur er bun brastyllyn noa son arraneyn ‘sy Ghaelg ayns Feailley Chiaullee Vannin. Cha row shen gyn doilleedyn eddyr – va’n ’eailley geearree geddyn rey rish ny brastyllyn ‘eer dy row argid currit daue veih’n Cheshaght Ghailckagh!

Ta fys ain dy ren Sophia screeu sheese arraneys veih Anne Bridson, Glion Rushen (vershoon jeh Illiam y Caine) as veih J R Moore, Laksaa (Lhon dhoo) as arraneyderyn elley:

Veih Anne Bridson, Glion Rushen:

Illiam y Caine shoh va my ennym

Scollag Manninagh troggit woish yn chlean

My Yishig ren eh mee y ailley

Son shiolteyr dy hiauill (sic) yn cheayn

As hiauill mee maroo dys k’eeralee

As scollag onneragh hooar ad mee

Ny yeih ren ad’syn mish y starval

Cha dug ad dou greim jough ny bee

Veih J R Moore (Laksaa):

Lhon dhoo vel oo chit vel oo chit

Giall oo dy darragh oo

S’foddey my-siallagh oo

Cha jig dy braa cha jig dy braa

Ren yn Cheshaght kionnaghey greie loayrt (phonograph) as ren ad recortyssyn jeh sleih loayrt ‘sy Ghaelg as goaill arrane – ta paart jeu caillt nish agh ta paart jeu foast ayn.

Va Sophia ny fembleyder jeh jurnyl yn Cheshaght emnyssit MANNIN. V’ee prowal niartaghey y cultoor trooid artyn screeuit ec caarjyn as scoillaryn, ellyneyryn, screeudeyryn shennaghys. V’ee dunnal neesht – ren ish cloue kiaulleeaght as arraneys gyn kied, ren ee shirrey as clou artyn politickagh nish as reesht!

Ayns ny duillagyn jeh Mannin ta shin feddyn magh cre cho wheesh dy argid va troggit ec Peel Players son Yn Cheshaght Ghailckagh – red ennagh elley va scanshoil.

As ren Sophia stiurey y skeim, cur er bun lessoonyn ayns ny scoillyn – agh va shen doillee erskyn insh! Ta screeunyn mychione ‘rybban jiarg’ (palchey jeh!) ayns Whitehall, mychione fir as mraane ynsee ayns Mannin va neu-shickyr mychione jannoo red ennagh cho daaney as gynsaghey y Ghaelg! Va J. J. Kneen ny fer toshee, agh cha row yn skeim slane speeideilagh.

PAN-CELTIAGH

Hie Sophia gys co-haglymyn Celtiagh ayns Divlin as Caernarfon. Ren ee screeu mychione yn vooinjer veggey son lioaryn pan-celtiagh gollrish Fairy Faith in the Celtic countries. V’ee smooinaghtyn dy row Mannin bentyn da’n theihll Celtiagh.

Ny yeih, v’ee toiggal yn seihll firrinagh neesht. Ta Gaelg dy liooar ayns ny duillagyn jeh Skeealyn Mooinjer Veggey Vannin ’eer dy vel eh screeuit ’sy Vaarle son y chooid smoo. Ta ny ferrishyn loayrt ‘sy Ghaelg, ta sleih goaill arrane ’sy Ghaelg, ta emnyn chyndaait veih’n Ghaelg fockle er fockle – as ta’n skeeal ‘The Grey Goat’ screeuit ayns y Ghaelg gyn leshtal, gyn soilsheydys. Agh va’n lioar hene son dagh ooilley pheiagh ayns Mannin as ayns cheeraghyn elley, greinnaghey adsyn feddyn magh tooilley mychione y chengey!

 

BRIWNYS

Cre mychione ny quallidyn eck, ny reddyn ren ish dy mie? Ec y chooid sloo ta mysh tree jeu ayn ta scanshoil son oie myr shoh mychione greinneyderyn ny Gaelgey:

  • Cha row ee agglit roish obbyr creoi – ’eer nagh row y slaynt eck cho mie – hie ish fo yn skynn er y fa dy row boiraghyn lesh ny sooillyn eck (v’ee cam-hooillagh) as ren y fer-lhee ginsh jee dy chur seose lhaih as screeu – agh cha ren ee shen. Ren ee gobbraghey dy creoi son Yn Cheshaght Ghailckagh – cha row ee maynrey tra ren Sheshaght Vanninagh y Theihll prowal geid eieyn as argid voee.
  • V’ee ny chagleyder mie as dooghyssagh er y fa dy row ee kiune as beggan faitchagh as aashagh dy loayrt rish, dy insh skeealyn da. Ren ee femblal stoo screeuit liorish sleih elley, as ren ish screeu as cloue reddyn noa ee hene – v’ee smooinaghtyn er eiraght son y traa ry heet.
  • V’ee feer aghtal, feer schleioil, ec coyrlaghey sleih elley jannoo obbyr son ‘y chooish’, son y Ghaelg, son y chultoor ain.

 

Er lhiams dy row yn ‘mantra’ eck red ennagh gollrish:

  • JEAN RECORTYS JEH’N CHULTOOR, JEAN SHICKYR JEH DAGH OOILLEY RED
  • LOAYR, SCREEU AS EAISHT RISH Y CHENGEY
  • GOW ARRANE
  • YNSEE DA SLEIH ELLEY – SLEIH AEGEY ER LHEH
  • CROO REAMYS SON Y CHENGEY AS Y CHULTOOR AIN
  • SMOOINNEE MYCHIONE MANNIN ‘SY TRAA RY HEET

 

Ec yn oanluckey son Sophia dooyrt peiagh ennagh ‘ta soilshey er ve mooghit jiu as cha bee eh foaddit reesht’.

Cha nee, dreggyr Philip Caine – v’eh loayrt mychione Sophia, gra: ‘T’ad ec fea veih nyn seaghyn; as ta nyn obbraghyn geiryt daue.’

Jean dty chooid share son y Ghaelg – jean shen ayns cooinaghtyn jeh ben sheer-obbragh ren dy kinjagh smooinaghtyn er Mannin ‘sy traa ry heet. Jean dty chooid share as cur booise jee as da greinneyderyn elley ny Gaelgey!

Jean-shiu nyn gooid share son y Ghaelg – jean-shiu shen ayns cooinaghtyn jeh ben sheer-obbragh ren dy kinjagh smooinaghtyn er Mannin ’sy traa ry heet. Jean-shiu nyn gooid share as cur-shiu booise jee as da greinneyderyn elley ny Gaelgey!

 

Breesha Maddrell, 2019